Äntligen hemma!

Äntligen hemma! Eller jag har egentligen varit hemma sen lördagskväll. Men det har tagit några dagar att komma i ordning och jag har varit väldigt trött så därför har jag inte skrivit tidigare. Operationen gick bra. De tog bort det de skulle(livmodern, äggstockar och lymfkörtlar). Jag var otroligt nervös innan jag åkte ner till Linköping men väl på väg i tisdags så kom det ett lugn över mig. Jag fick träffa en läkare som berättade om operationen, ta prover och träffa narkosläkaren på tisdagen. Onsdag förmiddag var det dags och då blev jag jättenervös igen. Men så möttes jag av ett underbart läkar/narkosläkarteam som tog så väl hand om mig så jag somnade lugn. Operationen var robotassisterad, dvs en titthålsoperation där de gick in med kamera genom naveln och hade 4 st titthål där de utförde själva operationen. Jätteskönt att slippa ett stort snitt. Tänk vilken teknik det finns. Nu är det bara att vänta upp till 8 veckor innan jag får provsvaren på analysen av det som de opererade bort. Håller tummarna att de inte hittar något mer.

Dagen efter operationen fick jag besök av en sjukgymnast som skulle se till att jag kom upp på benen direkt. Detta för att återhämtningen går snabbare och för att förhindra blodproppar. Så fort jag satte mig upp blev jag illamående och kräktes. Men efter det gick det att stå upp ett tag. Målet var att sätta sig upp/ställa sig upp och ta några steg en gång i timmen. Det var tufft och jag kräktes ytterligare en gång under första dagen men sen gick det lättare och lättare. Det var även tufft att komma igång att äta. Min sambo fick mata mig första dagen för att jag skulle få i mig något men sen har det gått bra och nu äter jag nästa som vanligt.

Det jag kämpar med just nu är att lära mig kissa igen. Ja det låter kanske konstigt men urinblåsan blir lite sur när läkarna är där omkring och pillar och puttas;) Så jag har en suprapubisk kateter(kateter genom bukväggen in till urinblåsan) för att hjälpa till på traven nu i början. Jag stänger katetern på dagarna och försöker kissa som vanligt var 3:e timme och tömmer sen via katetern efter. På natten nu i början är katetern öppen och jag kopplar till en påse som jag kissar i. Jag skriver upp hur mycket jag kissar själv och hur mycket jag tömmer via katetern. Innan jag får ta bort katetern måste jag kunna kissa minst 1,5 dl varje gång och då också tömma max 1,5 dl via katetern. Det brukar ta ett par veckor. Ja det är bökigt och drygt men ett måste. Ska bli så skönt när det är över.

Som toppen på moset så måste jag även ta Innohepsprutor under 28 dagar för att förhindra blodproppar. Jag är spruträdd men dessa är det en så liten och fin nål på så den funkar. Men jag skulle aldrig kunna ta den på mig själv som vissa gör. Nej det är faktiskt min snälla sambo som tar dessa på mig. bara 21 st kvar...

Maskotar

Imorgon är det dags att åka till Linköping. Jag blir inskriven kl 11.00 så det blir att starta vid kl 8 härifrån. Vi kommer få träffa läkaren som ska operera mig och får då veta hur de kommer utföra operationen. Antingen blir det ett snitt i magen vertikalt eller diagonalt, eller titthål. Jag hoppas på titthål och sist jag var där så sa de att jag var en bra kandidat för att få det. Så vi får hålla tummarna. Operationen blir på onsdag förmiddag och kommer ta 2-4 timmar.

Jag har fått flera maskotar av vänner och familj som självklart kommer vara med mig så de är nerpackade i väskan:) Igelkotten är ett sånt där värmedjur som man värmer i micron. Den luktar gott av lavendel. Värme är ju bra smärtstillande så den kommer användas väl tror jag. Övriga saker som jag packat ner är myskläder och bok. Datorn kommer jag inte ha med mig så det kommer inte bli några inlägg på några dagar. Men jag kommer försöka uppdatera på instagram så följ mig gärna där @rosachoklad

Jag hoppas att jag får komma hem på fredag och så fort jag orkar kommer jag att uppdatera er här.

Önska mig lycka till:)

En vecka till operation

Fick hem kallelsen till operationen för några dagar sedan. Jag hade inte tänkt så mycket på operationen innan. Det var ju så långt kvar till 1 oktober. Men så fort kallelsen damp ner i brevlådan så kom nervositeten. Det är ingen liten op jag ska göra ju. Livmodern, äggstockarna och lymfkörtlarna vid bäckenet ska bort. 

Eftersom äggstockarna försvinner så kommer jag hamna i klimakteriet. Dit ska jag ju nån gång iaf så det tänker jag inte så mycket på. Det jag tänker mer på är lymfödem. Det är 15-20% risk att jag får det. Lymfödem är när en kroppsdel blir svullen pga att lymfvätska samlas där. I mitt fall skulle det isf bli i något av benen. Det finns ingen botemedel mot lymfödem men det finns behandling som kan minska besvären. Lymfödem behöver inte dyka upp direkt efter op utan kan komma år efteråt.

 Klimakteriet kommer jag i dagen efter. Det finns ju hormoner att äta för att minska klimakteriebesvären men jag kommer försöka att inte ta dem. Äter man östrogen ger det en ökad cancerrisk och jag vill bli av med min, inte få återfall eller en annan typ. Så nej tack till östrogen om det går. Det finns ju många naturliga alternativ till hormonbehandling, t.ex naturläkemedel, akupunktur m.m. Men sen är det så svårt att veta hur mycket besvär jag får. Jag kanske inte står ut utan måste ta östrogen.  

Kvällen innan op kommer jag få ta Innohep, ett läkemedel för att förebygga blodpropp. Den ges i form av spruta och jag kommer även få med mig sprutor hem. Läste någonstans att jag ska ta dem under 4v! Och jag som är spruträdd...

Jag tänker mycket på hur jag kommer må efteråt. Hur ont kommer jag ha? Hur kommer jag må psykiskt och fysiskt? Det är bara att vänta och se.....